Det thailändska språket bygger till stor del på ett relativt litet antal mycket frekventa ord. Dessa så kallade core words återkommer ständigt i vardagstal, i samtal mellan vänner, i butiker, på jobbet och i enkla texter. Lär du dig att känna igen dem får du snabbt grepp om en stor del av daglig thailändska, även när grammatiken känns annorlunda jämfört med svenska.
Och här kommer den goda nyheten: thailändskan belönar den här strategin mer än de flesta språk. Eftersom verben aldrig böjs och det varken finns artiklar eller pluralformer är ordet du lär dig exakt det ord du kommer höra och använda. Svenskans gå, går, gick och gått är på thai ett enda ord: ไป (bpai).
Nedan följer de 100 vanligaste orden grupperade efter funktion, med thailändsk skrift, uttal med tonmarkering och en exempelmening per ord. Uttalens accenttecken visar tonen: à = låg, â = fallande, á = hög, ǎ = stigande, inget tecken = medelton.
ⓘ Senast granskad av Wille den 10 juni 2026 | Källor: Egen språkanvändning på plats i Thailand, kontrollerad mot thailändsk standardortografi.
Träna orden direkt: flashcards med hela ordförrådet
Innan du skådar igenom listorna kan du börja nöta direkt. Flashcards-tränaren nedan innehåller alla 100 kärnord från den här artikeln plus 231 tematiska vardagsord (mat, transport, känslor, veckodagar med mera), totalt 330 ord i 23 kategorier. Välj Alla kärnord i kategoriväljaren för att träna exakt orden i artikeln, eller en enskild kategori för riktad repetition. Ord du markerar som ”Kunde inte” återkommer oftare tills de sitter, och framstegen sparas i din webbläsare.
Alla 100 orden i kategorier
Orden är grupperade efter funktion. Börja med sociala ord och frågeord om du vill ha snabbast utdelning på resan, och ta verben därefter.
Personliga pronomen
| Thai | Uttal | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|---|
| ฉัน | chǎn | jag | ฉันเป็นคนดี chǎn bpen khon dii Jag är en bra person. |
| ผม | phǒm | jag (manligt, artigt) | |
| คุณ | khun | du | คุณอยู่ไหน khun yùu nǎi Var är du? |
| เขา | khăo | han / hon | เขาเป็นครู khăo bpen khruu Han/hon är lärare. |
| เรา | rao | vi / jag (vardagligt) | เรามากันสามคน rao maa gan sǎam khon Vi kommer tre personer. |
| คน | khon | person | คนเยอะ khon yér Mycket folk. |
Pronomen utelämnas ofta helt när sammanhanget är tydligt, men de är centrala för att förstå vem som gör vad. Kvinnor säger ฉัน (chǎn) om sig själva, män använder det artigare ผม (phǒm).
Verb: vara, göra och vardagens handlingar
| Thai | Uttal | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|---|
| เป็น | bpen | vara | เขาเป็นครู khăo bpen khruu Han/hon är lärare. |
| มี | mii | ha / finnas | ฉันมีเวลา chǎn mii wee-laa Jag har tid. |
| ทำ | tham | göra | ฉันทำอาหาร chǎn tham aa-hǎan Jag lagar mat. |
| ไป | bpai | gå / åka | ไปไหน bpai nǎi Vart ska du? |
| มา | maa | komma | มาเร็วๆ maa reo reo Kom snabbt. |
| อยู่ | yùu | vara / bo | ฉันอยู่เมืองไทย chǎn yùu mueang thai Jag bor i Thailand. |
| ได้ | dâi | kunna / få | ฉันพูดไทยได้ chǎn phûut thai dâi Jag kan tala thai. |
| ให้ | hâi | ge | ให้ฉันหน่อย hâi chǎn nòi Ge mig lite. |
| เอา | ao | ta / vilja ha | ฉันเอาน้ำ chǎn ao náam Jag vill ha vatten. |
| รู้ | rúu | veta | ไม่รู้ mâi rúu Jag vet inte. |
| เห็น | hĕn | se | ฉันเห็นคุณ chǎn hĕn khun Jag ser dig. |
| คิด | khít | tänka | ฉันคิดถึงคุณ chǎn khít thĕung khun Jag tänker på dig. |
| พูด | phûut | prata | พูดช้าๆ phûut cháa cháa Prata långsamt. |
| บอก | bòk | säga / berätta | บอกฉัน bòk chǎn Säg till mig. |
| ถาม | thǎam | fråga | ถามได้ไหม thǎam dâi mái Kan jag fråga? |
| ชอบ | chôrp | gilla | ฉันชอบมาก chǎn chôrp mâak Jag gillar det väldigt mycket. |
| อยาก | yàak | vilja | อยากกิน yàak gin Jag vill äta. |
| ต้อง | dtông | måste | ต้องไป dtông bpai Jag måste gå. |
| เข้าใจ | khâo jai | förstå | ไม่เข้าใจ mâi khâo jai Jag förstår inte. |
Dessa verb hörs i nästan varje konversation. Särskilt ไป, มา, อยู่ och ได้ är extremt frekventa. Kom ihåg att verben aldrig böjs: ไป betyder gå, går, gick och har gått beroende på sammanhang.
Tid och frekvens
| Thai | Uttal | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|---|
| วัน | wan | dag | วันไหนว่าง wan nǎi wâang Vilken dag är du ledig? |
| เวลา | wee-laa | tid | ไม่มีเวลาเลย mâi mii wee-laa loei Jag har ingen tid alls. |
| ตอนนี้ | dton-níi | nu | ตอนนี้ฉันยุ่ง dton-níi chǎn yûng Jag är upptagen nu. |
| ก่อน | gòn | före | กินข้าวก่อนนะ gin khâao gòn ná Ät först, okej. |
| หลัง | lǎng | efter | หลังเลิกงาน lǎng lêuk ngaan Efter jobbet. |
| แล้ว | láew | redan | ฉันมาแล้ว chǎn maa láew Jag har kommit redan. |
| ยัง | yang | fortfarande | ฉันยังไม่รู้ chǎn yang mâi rúu Jag vet fortfarande inte. |
| อีก | ìik | igen / mer | รออีกนิด ror ìik nít Vänta lite till. |
| วันนี้ | wan-níi | idag | วันนี้ร้อน wan-níi rón Idag är det varmt. |
| พรุ่งนี้ | phrûng-níi | imorgon | พรุ่งนี้เจอกัน phrûng-níi jer gan Vi ses imorgon. |
| เมื่อวาน | mêua-waan | igår | เมื่อวานฝนตก mêua-waan fǒn dtòk Igår regnade det. |
| ตอนนั้น | dton nán | då (vid den tiden) | ตอนนั้นไม่รู้ dton nán mâi rúu Då visste jag inte. |
| นาน | naan | länge | รอนาน ror naan Väntade länge. |
| ตั้งแต่ | dtâng dtàe | sedan / från | ทำงานตั้งแต่เช้า tham ngaan dtâng dtàe cháo Jobbar sedan morgonen. |
| ก่อนหน้านี้ | gòn nâa níi | tidigare | ก่อนหน้านี้ฉันไม่รู้ gòn nâa níi chǎn mâi rúu Tidigare visste jag inte. |
Orden แล้ว och ยัง används ofta tillsammans för att uttrycka om något redan hänt eller inte än: กินข้าวแล้วหรือยัง (har du ätit än?) är en av de vanligaste hälsningsfraserna i Thailand.
Plats och riktning
| Thai | Uttal | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|---|
| ที่ | thîi | plats / som | ร้านอยู่ที่ไหน ráan yùu thîi nǎi Var ligger affären? |
| นี่ | nîi | här / det här | มานี่ maa nîi Kom hit. |
| นั่น | nân | där / det där | นั่นอะไร nân à-rai Vad är det där? |
| ไหน | nǎi | var | ห้องน้ำอยู่ไหน hông náam yùu nǎi Var är toaletten? |
| เข้า | khâo | in | เข้าได้ไหม khâo dâi mái Får man gå in? |
| ออก | òok | ut | เขาออกแล้ว khăo òok láew Han har gått ut. |
| ถึง | thĕung | till / nå (fram) | ถึงบ้านแล้ว thĕung bâan láew Jag har kommit hem. |
ที่ är ett av de mest mångsidiga orden i thai och fungerar både som platsmarkör och bindeord.
Frågeord
| Thai | Uttal | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|---|
| อะไร | à-rai | vad | นี่อะไร nîi à-rai Vad är det här? |
| ใคร | khrai | vem | เขาเป็นใคร khăo bpen khrai Vem är han? |
| เมื่อไหร่ | mêua-rài | när | คุณมาเมื่อไหร่ khun maa mêua-rài När kommer du? |
| ทำไม | tham-mai | varför | ทำไมไม่มา tham-mai mâi maa Varför kom du inte? |
| อย่างไร | yàang-rai | hur | ทำอย่างไร tham yàang-rai Hur gör man? |
Frågeordet placeras oftast sist i meningen, tvärtom mot svenskan: ไปไหน (gå vart?) i stället för vart går du. Kombinera med ไหม för ja/nej-frågor.
Mängd och grad
| Thai | Uttal | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|---|
| มาก | mâak | mycket / väldigt | วันนี้ร้อนมาก wan-níi rón mâak Idag är det väldigt varmt. |
| น้อย | nói | lite | ฉันมีเวลาน้อย chǎn mii wee-laa nói Jag har lite tid. |
| หมด | mòt | slut | เงินหมดแล้ว ngoen mòt láew Pengarna är slut. |
| พอ | phor | räcka / lagom | แค่นี้พอ khâe nîi phor Det räcker så här. |
| ทุก | thúk | varje | ฉันทำงานทุกวัน chǎn tham ngaan thúk wan Jag jobbar varje dag. |
| บาง | baang | några / vissa | บางวันฝนตก baang wan fǒn dtòk Vissa dagar regnar det. |
| เยอะ | yér | mycket (vardagligt) | งานเยอะ ngaan yér Mycket jobb. |
| นิดหน่อย | nít nòi | lite grann | เหนื่อยนิดหน่อย nʉ̀ai nít nòi Lite trött. |
มาก och น้อย används både konkret och bildligt för att förstärka känsla, inte bara mängd. Det gör dem extremt vanliga i vardagsthai.
Tillstånd och känslor
| Thai | Uttal | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|---|
| ดี | dii | bra | อากาศดี aa-gàat dii Vädret är bra. |
| ไม่ดี | mâi dii | dålig | รู้สึกไม่ดี rúu sèuk mâi dii Jag mår inte bra. |
| ง่าย | ngâai | lätt | เข้าใจง่าย khâo jai ngâai Lätt att förstå. |
| ยาก | yâak | svår | ภาษาไทยยาก phaa-sǎa thai yâak Thai är svårt. |
| เร็ว | reo | snabb | เขาเดินเร็ว khăo dern reo Han går snabbt. |
| ช้า | cháa | långsam | อินเทอร์เน็ตช้า in-ter-nét cháa Internet är långsamt. |
| ใหม่ | mài | ny | เริ่มใหม่ rêrm mài Börja om. |
| เดิม | derm | samma / gammal | เหมือนเดิม mĕuan derm Som vanligt. |
| เสร็จ | sèt | klar | เสร็จแล้ว sèt láew Klar. |
| จริง | jing | verkligen / sant | จริงเหรอ jing rŏr Verkligen? |
Adjektiven placeras efter substantivet: อากาศดี (vädret bra) i stället för bra väder. Negationen ไม่ läggs direkt före: ไม่ดี (inte bra).
Negation och koppling
| Thai | Uttal | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|---|
| ไม่ | mâi | inte | ฉันไม่ไป chǎn mâi bpai Jag går inte. |
| ก็ | gôr | också / ju | ฉันก็ไป chǎn gôr bpai Jag går också. |
| แต่ | dtàe | men | ดี แต่แพง dii dtàe paeng Bra men dyrt. |
| หรือ | rĕu | eller | ไปวันนี้หรือพรุ่งนี้ bpai wan-níi rĕu phrûng-níi Åker vi idag eller imorgon? |
| และ | láe | och | เขามาและไป khăo maa láe bpai Han kom och gick. |
| ถ้า | thâa | om | ถ้าฝนตก ฉันไม่ไป thâa fǒn dtòk chǎn mâi bpai Om det regnar går jag inte. |
| เพราะ | phrór | eftersom | มาช้าเพราะรถติด maa cháa phrór rót dtìt Jag kom sent eftersom det var trafik. |
ก็ är särskilt vanligt i tal och saknar ofta direkt svensk motsvarighet. Det binder ihop meningar ungefär som svenskans ju eller också.
Sociala ord
| Thai | Uttal | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|---|
| ใช่ | châi | ja / rätt | ใช่แล้ว châi láew Ja, det stämmer. |
| ไม่ใช่ | mâi châi | nej / inte (så) | ไม่ใช่ฉัน mâi châi chǎn Det är inte jag. |
| โอเค | oo-kay | okej | โอเคไหม oo-kay mái Är det okej? |
| ขอบคุณ | khòp khun | tack | ขอบคุณมาก khòp khun mâak Tack så mycket. |
| ขอโทษ | khŏr thôt | förlåt | ขอโทษนะ khŏr thôt ná Förlåt, okej? |
| สวัสดี | sà-wàt-dii | hej | สวัสดีตอนเช้า sà-wàt-dii dton cháo God morgon. |
Artighet i thai uttrycks ofta genom ton och partiklar snarare än långa fraser. Lägg till ครับ (män) eller ค่ะ (kvinnor) efter dessa ord så låter du genast vänligare.
Partiklar: småorden som styr känslan
| Thai | Uttal | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|---|
| นะ | ná | mjukgörande partikel | รอหน่อยนะ ror nòi ná Vänta lite, okej? |
| ล่ะ | là | då / nu då | แล้วคุณล่ะ láew khun là Och du då? |
| สิ | sì | uppmaning | ลองสิ long sì Prova då. |
| เลย | loei | direkt / verkligen | ใช่เลย châi loei Exakt! |
| ไหม | mǎi | frågepartikel | กินไหม gin mái Vill du äta? |
| เลยนะ | loei ná | verkligen då | ขอบคุณเลยนะ khòp khun loei ná Tack så jättemycket. |
Dessa små ord påverkar känslan i meningen mer än själva betydelsen. Utan partikel kan en mening låta hård, med partikel låter den mänsklig och vänlig. Detta är kärnan i naturligt thailändskt tal.
Vardagsord och tidsuttryck
| Thai | Uttal | Betydelse | Exempel |
|---|---|---|---|
| แค่ | khâe | bara | ฉันแค่ถาม chǎn khâe thǎam Jag frågar bara. |
| เอง | eeng | själv | ฉันทำเอง chǎn tham eeng Jag gör det själv. |
| ด้วย | dûay | också / med | ฉันไปด้วย chǎn bpai dûay Jag följer också med. |
| ไว้ | wái | spara / senare | จำไว้ jam wái Kom ihåg det. |
| กำลัง | gam-lang | håller på (att) | กำลังทำงาน gam-lang tham ngaan Jobbar just nu. |
| ค่อย | khôi | långsamt / senare | ค่อยๆพูด khôi khôi phûut Prata långsamt. |
| แบบนี้ | bàep níi | så här | ทำแบบนี้ tham bàep níi Gör så här. |
| แบบนั้น | bàep nán | så där | อย่าทำแบบนั้น yàa tham bàep nán Gör inte så där. |
| เร็วๆ | reo reo | snabbt | ทำเร็วๆ tham reo reo Gör det snabbt. |
| ช้าๆ | cháa cháa | långsamt | เดินช้าๆ dern cháa cháa Gå långsamt. |
Orden i den här gruppen dyker upp i nästan varje samtal och knyter ihop allt det andra: แค่ (bara), ด้วย (också), กำลัง (håller på att) och เข้าใจ (förstå).
Så bygger orden meningar: grundverben i praktiken
De nio grundverben förtjänar extra träning eftersom de ingår i nästan varje mening. Här är tre exempelmeningar per verb som visar hur de kombineras med de andra orden i listan.
เป็น (bpen) – vara
ฉันเป็นคนดี (chǎn bpen khon dii) = Jag är en bra person.
เขาเป็นครู (khăo bpen khruu) = Han/hon är lärare.
วันนี้เป็นวันหยุด (wan-níi bpen wan yùt) = Idag är det ledigt.
มี (mii) – ha / finnas
ฉันมีเวลา (chǎn mii wee-laa) = Jag har tid.
ที่นี่มีร้านอาหาร (thîi nîi mii ráan aa-hǎan) = Det finns en restaurang här.
เขามีรถ (khăo mii rót) = Han/hon har en bil.
ทำ (tham) – göra
ฉันทำอาหาร (chǎn tham aa-hǎan) = Jag lagar mat.
เขาทำงานหนัก (khăo tham ngaan nàk) = Han jobbar hårt.
ทำอะไรอยู่ (tham à-rai yùu) = Vad gör du?
ไป (bpai) – gå / åka
ฉันไปทำงาน (chǎn bpai tham ngaan) = Jag åker till jobbet.
ไปไหน (bpai nǎi) = Vart ska du?
เขาไปบ้านเพื่อน (khăo bpai bâan phêuan) = Han går hem till en vän.
มา (maa) – komma
มาเร็วๆ (maa reo reo) = Kom snabbt.
เขามาที่นี่ (khăo maa thîi nîi) = Han kom hit.
มาด้วยกัน (maa dûay gan) = Kom tillsammans.
อยู่ (yùu) – vara / bo
ฉันอยู่เมืองไทย (chǎn yùu mueang thai) = Jag bor i Thailand.
เขาอยู่บ้าน (khăo yùu bâan) = Han är hemma.
คุณอยู่ไหน (khun yùu nǎi) = Var är du?
ได้ (dâi) – kunna / få
ฉันพูดไทยได้ (chǎn phûut thai dâi) = Jag kan tala thai.
ได้ไหม (dâi mǎi) = Går det?
ฉันได้งานแล้ว (chǎn dâi ngaan láew) = Jag har fått jobb.
ให้ (hâi) – ge
ให้ฉันหน่อย (hâi chǎn nòi) = Ge mig lite.
เขาให้ของขวัญ (khăo hâi khŏng khwǎn) = Han gav en present.
แม่ให้เงินลูก (mâe hâi ngoen lûuk) = Mamma ger pengar till barnet.
เอา (ao) – ta / vilja ha
ฉันเอาน้ำ (chǎn ao náam) = Jag vill ha vatten.
เอาอันไหน (ao an nǎi) = Vilken vill du ha?
เอาไปด้วย (ao bpai dûay) = Ta med det.
Vanliga misstag när svenskar lär sig orden
Tre fallgropar återkommer hos nästan alla nybörjare, och alla tre är enkla att undvika när man känner till dem.
- Att översätta ord för ord från svenskan: Thailändskan utelämnar allt som framgår av sammanhanget. ”Har du ätit?” är bara กินข้าวหรือยัง (gin khâao rĕu yang), ordagrant ”äta ris eller ännu”. Ju färre ord, desto mer naturlig thai.
- Att glömma partiklarna: En mening utan นะ (ná), หน่อย (nòi) eller ครับ/ค่ะ kan låta hård och kommenderande även om orden är rätt. Partiklarna är inte grammatik, de är vänlighet.
- Att blanda ihop tonparen: ใกล้ (glâi, nära) och ไกล (glai, långt), ขาว (khǎao, vit) och ข้าว (khâao, ris). Sammanhanget räddar oftast, men lär dig de vanligaste paren medvetet så slipper du förvirringen.
Nästa steg: 231 tematiska vardagsord
När kärnorden sitter har du språkets stomme, men ännu inte substansen: det man faktiskt pratar om. Därför innehåller tränaren ovan även tolv tematiska kategorier med sammanlagt 231 ord ur det vanligaste talspråket: familj och människor, mat och dryck, kropp och hälsa, hem och boende, shopping och pengar, transport och resor, väder och djur, känslor, arbete och skola, fler vardagsverb, adjektiv samt tid och kalender med alla veckodagar.
Kombinationen är poängen: kärnordens verb och partiklar bygger meningen, temaorden fyller den med innehåll. เอา (ta, vilja ha) plus กาแฟ (kaffe) ger เอากาแฟ, en komplett beställning. En genomgång av hela ordförrådet med kategoritabeller finns på vår samlingssida om att lära dig thailändska.
Vanliga frågor om de vanligaste thailändska orden
Hur många ord behöver jag kunna för att förstå vardagsthai?
Med de cirka 100 kärnorden i den här artikeln känner du igen stommen i de flesta vardagsmeningar, eftersom språket återanvänder samma frekventa ord hela tiden. För att följa med i enkla samtal behövs ungefär 300 till 500 ord, en nivå som tränaren på den här sidan täcker med sina 330 ord. För bekväm vardagskommunikation behövs runt 1 000 till 2 000 ord. De 100 första ger dock klart störst utdelning per inlärd glosa.
I vilken ordning ska jag lära mig orden?
Börja med sociala ord och frågeord, de används direkt i verkliga situationer på resan. Ta sedan grundverben och negationen ไม่ (mâi), som tillsammans låter dig bygga och förstå enkla meningar. Partiklarna kommer naturligt när du börjar lyssna på riktiga samtal, eftersom de avslutar nästan varje mening.
Varför står det olika ord för jag i listan?
Thailändskan har olika pronomen beroende på talarens kön och situationens formalitet. Kvinnor säger ฉัน (chǎn) om sig själva, män använder det artigare ผม (phǒm). I avslappnat tal använder många även เรา (rao) om sig själva, trots att ordet egentligen betyder vi. Ofta utelämnas pronomenet helt när det framgår vem som menas.
Hur tränar jag in orden snabbast?
Spaced repetition, korta dagliga pass där svåra ord återkommer tätare, är den mest beläggda metoden för glosinträning. Flashcards-tränaren högre upp på sidan använder principen, liksom appar som Anki. Kombinera med att lyssna på talad thai så att tonerna följer med orden från början.
Läs mer om thailändska
Relaterade guider på Thailandinfo: