100 vanligaste
Snabbsvar: Talad thailändska bygger till stor del på ungefär 100 mycket frekventa kärnord. Den som kan pronomen som chǎn (jag) och khun (du), grundverb som bpai (gå), maa (komma) och mii (ha), frågeord, negationen mâi (inte) samt partiklar som ná och mǎi förstår strukturen i en stor del av alla vardagssamtal. Nedan hittar du alla orden i tabeller med thailändsk skrift, uttal och exempelmeningar, plus interaktiva flashcards. Tränaren innehåller dessutom hela vårt ordförråd på 330 ord, där dessa 100 kärnord utgör grunden.

Det thailändska språket bygger till stor del på ett relativt litet antal mycket frekventa ord. Dessa så kallade core words återkommer ständigt i vardagstal, i samtal mellan vänner, i butiker, på jobbet och i enkla texter. Lär du dig att känna igen dem får du snabbt grepp om en stor del av daglig thailändska, även när grammatiken känns annorlunda jämfört med svenska.

Och här kommer den goda nyheten: thailändskan belönar den här strategin mer än de flesta språk. Eftersom verben aldrig böjs och det varken finns artiklar eller pluralformer är ordet du lär dig exakt det ord du kommer höra och använda. Svenskans gå, går, gick och gått är på thai ett enda ord: ไป (bpai).

Nedan följer de 100 vanligaste orden grupperade efter funktion, med thailändsk skrift, uttal med tonmarkering och en exempelmening per ord. Uttalens accenttecken visar tonen: à = låg, â = fallande, á = hög, ǎ = stigande, inget tecken = medelton.

ⓘ Senast granskad av Wille den 10 juni 2026 | Källor: Egen språkanvändning på plats i Thailand, kontrollerad mot thailändsk standardortografi.

Träna orden direkt: flashcards med hela ordförrådet

Innan du skådar igenom listorna kan du börja nöta direkt. Flashcards-tränaren nedan innehåller alla 100 kärnord från den här artikeln plus 231 tematiska vardagsord (mat, transport, känslor, veckodagar med mera), totalt 330 ord i 23 kategorier. Välj Alla kärnord i kategoriväljaren för att träna exakt orden i artikeln, eller en enskild kategori för riktad repetition. Ord du markerar som ”Kunde inte” återkommer oftare tills de sitter, och framstegen sparas i din webbläsare.

Alla 100 orden i kategorier

Orden är grupperade efter funktion. Börja med sociala ord och frågeord om du vill ha snabbast utdelning på resan, och ta verben därefter.

Personliga pronomen

Thai Uttal Betydelse Exempel
ฉัน chǎn jag ฉันเป็นคนดี
chǎn bpen khon dii
Jag är en bra person.
ผม phǒm jag (manligt, artigt)
คุณ khun du คุณอยู่ไหน
khun yùu nǎi
Var är du?
เขา khăo han / hon เขาเป็นครู
khăo bpen khruu
Han/hon är lärare.
เรา rao vi / jag (vardagligt) เรามากันสามคน
rao maa gan sǎam khon
Vi kommer tre personer.
คน khon person คนเยอะ
khon yér
Mycket folk.

Pronomen utelämnas ofta helt när sammanhanget är tydligt, men de är centrala för att förstå vem som gör vad. Kvinnor säger ฉัน (chǎn) om sig själva, män använder det artigare ผม (phǒm).

Verb: vara, göra och vardagens handlingar

Thai Uttal Betydelse Exempel
เป็น bpen vara เขาเป็นครู
khăo bpen khruu
Han/hon är lärare.
มี mii ha / finnas ฉันมีเวลา
chǎn mii wee-laa
Jag har tid.
ทำ tham göra ฉันทำอาหาร
chǎn tham aa-hǎan
Jag lagar mat.
ไป bpai gå / åka ไปไหน
bpai nǎi
Vart ska du?
มา maa komma มาเร็วๆ
maa reo reo
Kom snabbt.
อยู่ yùu vara / bo ฉันอยู่เมืองไทย
chǎn yùu mueang thai
Jag bor i Thailand.
ได้ dâi kunna / få ฉันพูดไทยได้
chǎn phûut thai dâi
Jag kan tala thai.
ให้ hâi ge ให้ฉันหน่อย
hâi chǎn nòi
Ge mig lite.
เอา ao ta / vilja ha ฉันเอาน้ำ
chǎn ao náam
Jag vill ha vatten.
รู้ rúu veta ไม่รู้
mâi rúu
Jag vet inte.
เห็น hĕn se ฉันเห็นคุณ
chǎn hĕn khun
Jag ser dig.
คิด khít tänka ฉันคิดถึงคุณ
chǎn khít thĕung khun
Jag tänker på dig.
พูด phûut prata พูดช้าๆ
phûut cháa cháa
Prata långsamt.
บอก bòk säga / berätta บอกฉัน
bòk chǎn
Säg till mig.
ถาม thǎam fråga ถามได้ไหม
thǎam dâi mái
Kan jag fråga?
ชอบ chôrp gilla ฉันชอบมาก
chǎn chôrp mâak
Jag gillar det väldigt mycket.
อยาก yàak vilja อยากกิน
yàak gin
Jag vill äta.
ต้อง dtông måste ต้องไป
dtông bpai
Jag måste gå.
เข้าใจ khâo jai förstå ไม่เข้าใจ
mâi khâo jai
Jag förstår inte.

Dessa verb hörs i nästan varje konversation. Särskilt ไป, มา, อยู่ och ได้ är extremt frekventa. Kom ihåg att verben aldrig böjs: ไป betyder gå, går, gick och har gått beroende på sammanhang.

Tid och frekvens

Thai Uttal Betydelse Exempel
วัน wan dag วันไหนว่าง
wan nǎi wâang
Vilken dag är du ledig?
เวลา wee-laa tid ไม่มีเวลาเลย
mâi mii wee-laa loei
Jag har ingen tid alls.
ตอนนี้ dton-níi nu ตอนนี้ฉันยุ่ง
dton-níi chǎn yûng
Jag är upptagen nu.
ก่อน gòn före กินข้าวก่อนนะ
gin khâao gòn ná
Ät först, okej.
หลัง lǎng efter หลังเลิกงาน
lǎng lêuk ngaan
Efter jobbet.
แล้ว láew redan ฉันมาแล้ว
chǎn maa láew
Jag har kommit redan.
ยัง yang fortfarande ฉันยังไม่รู้
chǎn yang mâi rúu
Jag vet fortfarande inte.
อีก ìik igen / mer รออีกนิด
ror ìik nít
Vänta lite till.
วันนี้ wan-níi idag วันนี้ร้อน
wan-níi rón
Idag är det varmt.
พรุ่งนี้ phrûng-níi imorgon พรุ่งนี้เจอกัน
phrûng-níi jer gan
Vi ses imorgon.
เมื่อวาน mêua-waan igår เมื่อวานฝนตก
mêua-waan fǒn dtòk
Igår regnade det.
ตอนนั้น dton nán då (vid den tiden) ตอนนั้นไม่รู้
dton nán mâi rúu
Då visste jag inte.
นาน naan länge รอนาน
ror naan
Väntade länge.
ตั้งแต่ dtâng dtàe sedan / från ทำงานตั้งแต่เช้า
tham ngaan dtâng dtàe cháo
Jobbar sedan morgonen.
ก่อนหน้านี้ gòn nâa níi tidigare ก่อนหน้านี้ฉันไม่รู้
gòn nâa níi chǎn mâi rúu
Tidigare visste jag inte.

Orden แล้ว och ยัง används ofta tillsammans för att uttrycka om något redan hänt eller inte än: กินข้าวแล้วหรือยัง (har du ätit än?) är en av de vanligaste hälsningsfraserna i Thailand.

Plats och riktning

Thai Uttal Betydelse Exempel
ที่ thîi plats / som ร้านอยู่ที่ไหน
ráan yùu thîi nǎi
Var ligger affären?
นี่ nîi här / det här มานี่
maa nîi
Kom hit.
นั่น nân där / det där นั่นอะไร
nân à-rai
Vad är det där?
ไหน nǎi var ห้องน้ำอยู่ไหน
hông náam yùu nǎi
Var är toaletten?
เข้า khâo in เข้าได้ไหม
khâo dâi mái
Får man gå in?
ออก òok ut เขาออกแล้ว
khăo òok láew
Han har gått ut.
ถึง thĕung till / nå (fram) ถึงบ้านแล้ว
thĕung bâan láew
Jag har kommit hem.

ที่ är ett av de mest mångsidiga orden i thai och fungerar både som platsmarkör och bindeord.

Frågeord

Thai Uttal Betydelse Exempel
อะไร à-rai vad นี่อะไร
nîi à-rai
Vad är det här?
ใคร khrai vem เขาเป็นใคร
khăo bpen khrai
Vem är han?
เมื่อไหร่ mêua-rài när คุณมาเมื่อไหร่
khun maa mêua-rài
När kommer du?
ทำไม tham-mai varför ทำไมไม่มา
tham-mai mâi maa
Varför kom du inte?
อย่างไร yàang-rai hur ทำอย่างไร
tham yàang-rai
Hur gör man?

Frågeordet placeras oftast sist i meningen, tvärtom mot svenskan: ไปไหน (gå vart?) i stället för vart går du. Kombinera med ไหม för ja/nej-frågor.

Mängd och grad

Thai Uttal Betydelse Exempel
มาก mâak mycket / väldigt วันนี้ร้อนมาก
wan-níi rón mâak
Idag är det väldigt varmt.
น้อย nói lite ฉันมีเวลาน้อย
chǎn mii wee-laa nói
Jag har lite tid.
หมด mòt slut เงินหมดแล้ว
ngoen mòt láew
Pengarna är slut.
พอ phor räcka / lagom แค่นี้พอ
khâe nîi phor
Det räcker så här.
ทุก thúk varje ฉันทำงานทุกวัน
chǎn tham ngaan thúk wan
Jag jobbar varje dag.
บาง baang några / vissa บางวันฝนตก
baang wan fǒn dtòk
Vissa dagar regnar det.
เยอะ yér mycket (vardagligt) งานเยอะ
ngaan yér
Mycket jobb.
นิดหน่อย nít nòi lite grann เหนื่อยนิดหน่อย
nʉ̀ai nít nòi
Lite trött.

มาก och น้อย används både konkret och bildligt för att förstärka känsla, inte bara mängd. Det gör dem extremt vanliga i vardagsthai.

Tillstånd och känslor

Thai Uttal Betydelse Exempel
ดี dii bra อากาศดี
aa-gàat dii
Vädret är bra.
ไม่ดี mâi dii dålig รู้สึกไม่ดี
rúu sèuk mâi dii
Jag mår inte bra.
ง่าย ngâai lätt เข้าใจง่าย
khâo jai ngâai
Lätt att förstå.
ยาก yâak svår ภาษาไทยยาก
phaa-sǎa thai yâak
Thai är svårt.
เร็ว reo snabb เขาเดินเร็ว
khăo dern reo
Han går snabbt.
ช้า cháa långsam อินเทอร์เน็ตช้า
in-ter-nét cháa
Internet är långsamt.
ใหม่ mài ny เริ่มใหม่
rêrm mài
Börja om.
เดิม derm samma / gammal เหมือนเดิม
mĕuan derm
Som vanligt.
เสร็จ sèt klar เสร็จแล้ว
sèt láew
Klar.
จริง jing verkligen / sant จริงเหรอ
jing rŏr
Verkligen?

Adjektiven placeras efter substantivet: อากาศดี (vädret bra) i stället för bra väder. Negationen ไม่ läggs direkt före: ไม่ดี (inte bra).

Negation och koppling

Thai Uttal Betydelse Exempel
ไม่ mâi inte ฉันไม่ไป
chǎn mâi bpai
Jag går inte.
ก็ gôr också / ju ฉันก็ไป
chǎn gôr bpai
Jag går också.
แต่ dtàe men ดี แต่แพง
dii dtàe paeng
Bra men dyrt.
หรือ rĕu eller ไปวันนี้หรือพรุ่งนี้
bpai wan-níi rĕu phrûng-níi
Åker vi idag eller imorgon?
และ láe och เขามาและไป
khăo maa láe bpai
Han kom och gick.
ถ้า thâa om ถ้าฝนตก ฉันไม่ไป
thâa fǒn dtòk chǎn mâi bpai
Om det regnar går jag inte.
เพราะ phrór eftersom มาช้าเพราะรถติด
maa cháa phrór rót dtìt
Jag kom sent eftersom det var trafik.

ก็ är särskilt vanligt i tal och saknar ofta direkt svensk motsvarighet. Det binder ihop meningar ungefär som svenskans ju eller också.

Sociala ord

Thai Uttal Betydelse Exempel
ใช่ châi ja / rätt ใช่แล้ว
châi láew
Ja, det stämmer.
ไม่ใช่ mâi châi nej / inte (så) ไม่ใช่ฉัน
mâi châi chǎn
Det är inte jag.
โอเค oo-kay okej โอเคไหม
oo-kay mái
Är det okej?
ขอบคุณ khòp khun tack ขอบคุณมาก
khòp khun mâak
Tack så mycket.
ขอโทษ khŏr thôt förlåt ขอโทษนะ
khŏr thôt ná
Förlåt, okej?
สวัสดี sà-wàt-dii hej สวัสดีตอนเช้า
sà-wàt-dii dton cháo
God morgon.

Artighet i thai uttrycks ofta genom ton och partiklar snarare än långa fraser. Lägg till ครับ (män) eller ค่ะ (kvinnor) efter dessa ord så låter du genast vänligare.

Partiklar: småorden som styr känslan

Thai Uttal Betydelse Exempel
นะ mjukgörande partikel รอหน่อยนะ
ror nòi ná
Vänta lite, okej?
ล่ะ då / nu då แล้วคุณล่ะ
láew khun là
Och du då?
สิ uppmaning ลองสิ
long sì
Prova då.
เลย loei direkt / verkligen ใช่เลย
châi loei
Exakt!
ไหม mǎi frågepartikel กินไหม
gin mái
Vill du äta?
เลยนะ loei ná verkligen då ขอบคุณเลยนะ
khòp khun loei ná
Tack så jättemycket.

Dessa små ord påverkar känslan i meningen mer än själva betydelsen. Utan partikel kan en mening låta hård, med partikel låter den mänsklig och vänlig. Detta är kärnan i naturligt thailändskt tal.

Vardagsord och tidsuttryck

Thai Uttal Betydelse Exempel
แค่ khâe bara ฉันแค่ถาม
chǎn khâe thǎam
Jag frågar bara.
เอง eeng själv ฉันทำเอง
chǎn tham eeng
Jag gör det själv.
ด้วย dûay också / med ฉันไปด้วย
chǎn bpai dûay
Jag följer också med.
ไว้ wái spara / senare จำไว้
jam wái
Kom ihåg det.
กำลัง gam-lang håller på (att) กำลังทำงาน
gam-lang tham ngaan
Jobbar just nu.
ค่อย khôi långsamt / senare ค่อยๆพูด
khôi khôi phûut
Prata långsamt.
แบบนี้ bàep níi så här ทำแบบนี้
tham bàep níi
Gör så här.
แบบนั้น bàep nán så där อย่าทำแบบนั้น
yàa tham bàep nán
Gör inte så där.
เร็วๆ reo reo snabbt ทำเร็วๆ
tham reo reo
Gör det snabbt.
ช้าๆ cháa cháa långsamt เดินช้าๆ
dern cháa cháa
Gå långsamt.

Orden i den här gruppen dyker upp i nästan varje samtal och knyter ihop allt det andra: แค่ (bara), ด้วย (också), กำลัง (håller på att) och เข้าใจ (förstå).

Så bygger orden meningar: grundverben i praktiken

De nio grundverben förtjänar extra träning eftersom de ingår i nästan varje mening. Här är tre exempelmeningar per verb som visar hur de kombineras med de andra orden i listan.

เป็น (bpen) – vara

ฉันเป็นคนดี (chǎn bpen khon dii) = Jag är en bra person.
เขาเป็นครู (khăo bpen khruu) = Han/hon är lärare.
วันนี้เป็นวันหยุด (wan-níi bpen wan yùt) = Idag är det ledigt.

มี (mii) – ha / finnas

ฉันมีเวลา (chǎn mii wee-laa) = Jag har tid.
ที่นี่มีร้านอาหาร (thîi nîi mii ráan aa-hǎan) = Det finns en restaurang här.
เขามีรถ (khăo mii rót) = Han/hon har en bil.

ทำ (tham) – göra

ฉันทำอาหาร (chǎn tham aa-hǎan) = Jag lagar mat.
เขาทำงานหนัก (khăo tham ngaan nàk) = Han jobbar hårt.
ทำอะไรอยู่ (tham à-rai yùu) = Vad gör du?

ไป (bpai) – gå / åka

ฉันไปทำงาน (chǎn bpai tham ngaan) = Jag åker till jobbet.
ไปไหน (bpai nǎi) = Vart ska du?
เขาไปบ้านเพื่อน (khăo bpai bâan phêuan) = Han går hem till en vän.

มา (maa) – komma

มาเร็วๆ (maa reo reo) = Kom snabbt.
เขามาที่นี่ (khăo maa thîi nîi) = Han kom hit.
มาด้วยกัน (maa dûay gan) = Kom tillsammans.

อยู่ (yùu) – vara / bo

ฉันอยู่เมืองไทย (chǎn yùu mueang thai) = Jag bor i Thailand.
เขาอยู่บ้าน (khăo yùu bâan) = Han är hemma.
คุณอยู่ไหน (khun yùu nǎi) = Var är du?

ได้ (dâi) – kunna / få

ฉันพูดไทยได้ (chǎn phûut thai dâi) = Jag kan tala thai.
ได้ไหม (dâi mǎi) = Går det?
ฉันได้งานแล้ว (chǎn dâi ngaan láew) = Jag har fått jobb.

ให้ (hâi) – ge

ให้ฉันหน่อย (hâi chǎn nòi) = Ge mig lite.
เขาให้ของขวัญ (khăo hâi khŏng khwǎn) = Han gav en present.
แม่ให้เงินลูก (mâe hâi ngoen lûuk) = Mamma ger pengar till barnet.

เอา (ao) – ta / vilja ha

ฉันเอาน้ำ (chǎn ao náam) = Jag vill ha vatten.
เอาอันไหน (ao an nǎi) = Vilken vill du ha?
เอาไปด้วย (ao bpai dûay) = Ta med det.

Vanliga misstag när svenskar lär sig orden

Tre fallgropar återkommer hos nästan alla nybörjare, och alla tre är enkla att undvika när man känner till dem.

  1. Att översätta ord för ord från svenskan: Thailändskan utelämnar allt som framgår av sammanhanget. ”Har du ätit?” är bara กินข้าวหรือยัง (gin khâao rĕu yang), ordagrant ”äta ris eller ännu”. Ju färre ord, desto mer naturlig thai.
  2. Att glömma partiklarna: En mening utan นะ (ná), หน่อย (nòi) eller ครับ/ค่ะ kan låta hård och kommenderande även om orden är rätt. Partiklarna är inte grammatik, de är vänlighet.
  3. Att blanda ihop tonparen: ใกล้ (glâi, nära) och ไกล (glai, långt), ขาว (khǎao, vit) och ข้าว (khâao, ris). Sammanhanget räddar oftast, men lär dig de vanligaste paren medvetet så slipper du förvirringen.

Nästa steg: 231 tematiska vardagsord

När kärnorden sitter har du språkets stomme, men ännu inte substansen: det man faktiskt pratar om. Därför innehåller tränaren ovan även tolv tematiska kategorier med sammanlagt 231 ord ur det vanligaste talspråket: familj och människor, mat och dryck, kropp och hälsa, hem och boende, shopping och pengar, transport och resor, väder och djur, känslor, arbete och skola, fler vardagsverb, adjektiv samt tid och kalender med alla veckodagar.

Kombinationen är poängen: kärnordens verb och partiklar bygger meningen, temaorden fyller den med innehåll. เอา (ta, vilja ha) plus กาแฟ (kaffe) ger เอากาแฟ, en komplett beställning. En genomgång av hela ordförrådet med kategoritabeller finns på vår samlingssida om att lära dig thailändska.

Vanliga frågor om de vanligaste thailändska orden

Hur många ord behöver jag kunna för att förstå vardagsthai?

Med de cirka 100 kärnorden i den här artikeln känner du igen stommen i de flesta vardagsmeningar, eftersom språket återanvänder samma frekventa ord hela tiden. För att följa med i enkla samtal behövs ungefär 300 till 500 ord, en nivå som tränaren på den här sidan täcker med sina 330 ord. För bekväm vardagskommunikation behövs runt 1 000 till 2 000 ord. De 100 första ger dock klart störst utdelning per inlärd glosa.

I vilken ordning ska jag lära mig orden?

Börja med sociala ord och frågeord, de används direkt i verkliga situationer på resan. Ta sedan grundverben och negationen ไม่ (mâi), som tillsammans låter dig bygga och förstå enkla meningar. Partiklarna kommer naturligt när du börjar lyssna på riktiga samtal, eftersom de avslutar nästan varje mening.

Varför står det olika ord för jag i listan?

Thailändskan har olika pronomen beroende på talarens kön och situationens formalitet. Kvinnor säger ฉัน (chǎn) om sig själva, män använder det artigare ผม (phǒm). I avslappnat tal använder många även เรา (rao) om sig själva, trots att ordet egentligen betyder vi. Ofta utelämnas pronomenet helt när det framgår vem som menas.

Hur tränar jag in orden snabbast?

Spaced repetition, korta dagliga pass där svåra ord återkommer tätare, är den mest beläggda metoden för glosinträning. Flashcards-tränaren högre upp på sidan använder principen, liksom appar som Anki. Kombinera med att lyssna på talad thai så att tonerna följer med orden från början.

Läs mer om thailändska

Relaterade guider på Thailandinfo: